Cassandra Lindblom

Här ekar det minsann tomt. Har haft en hel del för mig den senaste, att försöka hinna med både jobb och att leva är ju dessvärre inte min specialitet. Nu sitter jag i alla fall hemma hos mamma efter en riktigt skön helg med Niclas. Jag packar ihop mitt liv sedan 16 år tillbaka inför flytten, vilket känns vemodigt men spännande. På fredag klockan nio öppnar vi dörren till den nya lägenheten. Tills dess väntar mer jobb, mer flyttstök och kanske någon härlig vardagsspontanitet.

Äntligen är Niclas hemma och mina mungipor har fastnat vid hårfästet typ. Han blev jätteglad för skjortan jag köpt åt honom och själv fick jag en hel hög med fina presenter. Ett skärp, en riktigt mysig höstkofta och så ett par riktigt fina solglasögon från Louis Vuitton. Dessvärre satt solglasögonen jättekonstigt på mig så det blir till att besöka butiken och fråga vad man kan göra åt saken.

Efter många om, men och hamburgare har jag återställt mig efter gårdagens galej. Fortfarande ett enkelt faktum: utan tvekan bästa utekvällen på otroligt länge. Men till i dag, jag har mest legat och ojat mig framför tv:n i min ensamhet. Vid sjutiden pallrade jag mig ut för en fika med Julia varpå jag åkte hem till mamma där jag sitter nu. Dagens ansträngning. I morgon ska jag skriva anställningsavtal med nya jobbet, om vi ska prata om lite seriösare business. Otroligt taggad!

Är nyligen hemkommen till Skeppargatan efter en otroligt härlig utekväll. Allt började med ett par droppar för mycket rosé (och okej, redbullvodka och cider också) tillsammans med Amanda i riktig tjejkvällsanda. Sen bar det av till Riche för en drink med Chrille och hans entourage. Det genererade utgång, vilket blev direkt till Utecompagniet där alkoholdepån fylldes på, om än ganska onödigt mycket. Därefter trippade vi iväg till V där det var sjukt drag, men då var det bara jag, Amanda och Chrille. Efter härlig dans under bar himmel började regnet singla ner och taket drogs över, och helt plötsligt var det strömavbrott.

Har sömnen kvarhängandes i ögonlocken men är ändå klarvaken - trots att denna natt inte heller bjöd på några vidare avkopplande timmar. Förskolan ringde nämligen på morgonen och ville att jag skulle jobba heltid nästa vecka, vilket känns riktigt roligt. Och lite läskigt såklart, jag har ju ingen vidare erfarenhet. I alla fall, har tänkt belöna mig med ett par timmars extra sömn nu för att komma på fötter, men självklart drar någon igång en gräsklippare utanför. Varför händer sånt?

Har sovit sammanlagt nio timmar på två dygn och min skalle har börjat kännas som potatismos. Ska strax bege mig in till stan för lite fönstershopping, och så ska jag till lägenheten där jag inte varit på länge. Hoppas heligt och innerligt att vi inte glömt någon gammal soppåse eller frukt framme för då lär jag väl mötas av ett helvete på Skeppis. Förresten har jag redan lyckats kamma hem dagens nyhet: jag har jobbtillfällen nästa vecka! Känns riktigt kul att få börja för just nu känner jag mig ungefär lika behövd som en begagnad snusprilla.

Småkikade på en film med brorsan efter middagen i dag (mammas köttfärssås, bästa!). Bad Teacher hette den, och det var verkligen 1½ timme av mitt liv som jag aldrig fick något vettigt för. Fy fan vad dålig den var. På gränsen till usel. Komedi skulle det vara: jag och brorsan tvingade fram två krystade skratt åt en tjock pårökt tant under hela filmen. Kasst. Passar dig som ler åt torrjuck, sexskämt i en dos som inte ens Silvstedt skulle orka med och en ständig hets efter enorma bröst.

Haha bäst.

Nej nu orkar jag inte med mitt deppiga humör längre. Solen skiner åtminstonde bakom molnen, så jag får väl hålla tillgodo med det. I går roade jag mig i alla fall med att pilla lite på min Niclas 21-årspresent. Ja, lite drygt 2 månader innan, men vissa grejer kräver god planering. Åh herregud, har jag nämnt att jag är sämst på att hålla glada hemligheter? Alltså saker som jag vill ska komma ut? Ja, nu vet ni. Måste nog bestämt sätta punkt här innan jag spyr ut hela härligheten för er i ord. Puss.

Tråkslut på tråkdag. Mamma kom äntligen hem och det skapade lite ljus i min regniga tjockissöndag. Hon gick snabbt och lade sig och brorsan dejtar endast sitt tv-spel, så ensam blev jag denna afton framför min tjocktv med skogskanaler (nästan som beräknat med andra ord, utan korv och makaroner). Den senare delen av kvällen har jag suttit och väntat på ett efterlängtat telefonsamtal från Mallorca, men det verkar ha skitit sig på grund av teknikstrul eller något. Om elva minuter är det måndag och det betyder shoppingterapi med Amanda. Välbehövligt.

Sitter med ett par filmer på nerladdning och försöker göra det bästa av regnsituationen (jag vill ju helst bara sola). Jag och brorsan var ute för att köpa söndagsfrukost i morse och möttes av ett skyfall utan dess like. Ja, vi hade paraply, men bara ett. Försök dela det med din flaggstång till lillebror så blir du blöt oavsett, särskilt med ett par riktiga hippiejeans som fladdrade i vinden och sög upp varenda droppe. Detta kryddat med åska och blixtar har präglat min söndagsförmiddag. Å andra sidan, hur ofta gör man något riktigt kul en söndag?

Håhå, då har jag äntligen fått lite välförtjänt sol på mig då. Praktiskt taget varenda timme i Sveriges sommarväder i år har jag spenderat under ett molntäcke - men inte i dag. Jag satt på pappas balkong och läste ivrigt i min bok (som var otroligt bra, visst är det en jobbig känsla när en bra bok tar slut?) och så hann jag med att umgås med min brorsa också. Nu är jag mest förkyld och genomsvettig, samt småbränd på min näsa, men ändå - helt ok.

Tänkte inleda med att jag uträttat en hel del ärenden idag, men kom på mig själv om vilken väldigt missvisande verklighetsbild det skulle vara. Jag har börjat läsa en riktigt bra bok och skickat iväg ett par viktiga papper. Och solat fram en vit rand. Men det ska man väl kunna få göra också. I kväll blir det i alla fall vin med Mika (kan man kalla det ett ärende?) och innan har jag tänkt spana in ett par utsvängda jeans. Ändå: rätt härligt med min brist på måsten.